Fittja kyrka

Fittja kyrka stod färdig under 1300-talet och byggdes om under 1400-talet. Bland annathöjdes långhusmurarna, som på sydväggen har löpande spetsbågar och på norrväggen zickzack- mönster. Även den västra gaveln har rika blinderingar, det vill säga dekorativa mönster i murytan. I centrum finns ett stort kors omgivet av nischer som liknar fönster.

Ett par av nischerna har mönstrat tegel i botten, bland annat med kors, stjärnor och franska liljor. Mönstret har åstadkommits genom att man pressat in mönstren i den fuktiga leran innan teglet torkat. Dekorationerna är i det närmaste unika i Sverige. 

På sydväggen har det funnits ett medeltida vapenhus. Vid mitten av 1800-talet användes vapenhusvinden till spannmålsmagasin. Vapenhuset ska ha varit i dåligt skick och revs 1868. Samma år bildade församlingen pastorat tillsammans med Hjälsta, Kulla och Holm på grund av att bygden avfolkades då folk flyttade till städerna. Fittja kyrka, som kom att anses överflödig, blev ödekyrka och förföll.

Kring sekelskiftet 1900 uppkom i Sverige ett nyvaknat intresse för kulturarvet och många kyrkobyggnader genomgick renoveringar. Fittja kyrka återinvigdes av ärkebiskop Nathan Söderblom 1925. Under perioden som ödekyrka förlorade man många av sina inventarier genom överlåtelse eller försäljning. Kvar blev altaruppsatsen från sent 1700-tal. Scenen i centrum framställer Kristi gravläggning. Målningen är en kopia av den store italienske målaren Caravaggio. Kyrkans dåvarande predikstol såldes däremot till Hjälsta kyrka. Den predikstol som finns i kyrkan i dag kommer från Helga Trefaldighets kyrka i Uppsala.

Under medeltiden var en kyrkas långhus öppet, utan dagens kyrkbänkar. Folk kunde då röra sig fritt i rummet under gudstjänsten. Kyrkbänkar med fasta bänkkvarter blev vanliga från 1600-talet, då predikan kom att spela en allt större roll. Bänkarna placerades så, att alla skulle kunna höra och se den predikande prästen. Bänkinredningen i Fittja kyrka är från omkring 1630. Bänkarna är numrerade och påminner om hur gudstjänstrarna hade sin bestämda plats utifrån gård och samhällsstatus. På de främsta bänkarna finns släkterna De la Gardies och Forbus' vapen samt namnchiffer för Axel Julius De la Gardies och So a Juliana Forbus till Friberg, som i dag ligger i Kulla socken.


961
806
825